Nystart och slutspurt

Veckans inskolning har gått väldigt bra. Idag var lillan lite ledsen men det gick snabbt över och hon fann sig igen. I morgon är hon ledig så vi får se hur fredagen går. Hon har nog kommit på att hon ska bli lämna nu. Dessutom är där några barn Som är ledsna samtidigt som hon kommer och ska lämnas. Klart att det påverkar tänker jag. 
 
På måndag är det dags för Peter att börja jobba igen och ordningen blir återställd. Dessutom inviger jag min nya lokal med en VIP för mina närmaste. jag behöver lite möbler och ska ge mig iväg ut på jakt i morgon. Det är så mycket jag vill och det ska bli så kul att få ihop alla bitarna och ställa ordning i lokalen :) 
 
Ni kan börja boka tid från och med tisdag. Välkoman :) 
 
Idag var jag på lunch hos en gammal kompis. En tjej som jag var bästa kompis med från första dagen på dagis tills vi började sjuan och gled åt olika håll. Sedan dess har vi stött på varandra någon gång men inte direkt haft kontakt. Jag ringde henne och undrade om hon ville veta lite mer om mitt nya företag och businessen jag bygger upp. Det ville hon gärna och det blev en god lunch hemma hos henne. Hur fantastiskt roligt som helst. Hade inte varit för att jag bestämt mig för att satsa på Forever hade jag inte ringt henne. Då hade jag aldrig efter 15 år käkat lunch hemma hos henne, träffat hennes underbara dotter eller sett hennes fina hus. Så tack Forever för att jag måkte ta mig ur confortzonen och våga prata med folk. Underbart!! 
 
 

Ur de dementas synvinkel

På mitt jobb finns väldigt många olika personer med många olik typer av demens. Vissa svårare sjuka än andra. Självklart är det fruktansvärt för de som drabbas och inte minst för deras anhöriga. 
Men ibland finns de tillfällen då jag kan bli lite avundsjuk på någon av dem. Vi har en boende som varje morgon beundrar de vackra gardinerna, berömmer det fantastiska äppelträdet och de fina rummen och människorna runt omkring hen. Tänk att varje dag få uppleva vackra saker och förundras över dem. Även om du såg samma sak igår. Personen i fråga minns ju inte att hen sett dem tidigare. På grund av sjukdom. Men tänk om jag hade det som en egenskap. Att uppskatta de små sakerna omkring mig, gång på gång. 
 
Lite samma som barn. De kan förundras över de enklaste sakerna. Fjärilar, blommor, solen, höstlöv i olika färger, en lampa som bytar färg, ett levande ljus, frön från maskrosor som flyger i vinden, ljus, färger och former. tänk om vi kunde se världen genom våra barns ögon. Vilken vacker plats det skulle vara. Det ska jag bli bättre på. Att stanna upp och uppskatta de små men vackra sakerna i livet. 
 
Det gick bra på gymmet idag. Det känns alltid lite tafatt första gången man är där på länge. Peter hade sitt träningsschema han fått av sjukgymnasten efter han opererade höften i våras, men jag fick improvisera lite. Körde mest fokus på ben idag och la till lite överkropp och mage. Uppvärmning på löpband. Plus cykel till och från gymmet. Kändes gött i kroppen när vi klara och trots stretching kan jag ana viss träningsvärk. Det lär visa sig mer i morgon. 
 
Nu är det dags att sova. I morgon väntar jobb 07.30 och innan dess är det dags för Mindset-kurs. 21 dagar med start i morgon. Klockan ringer 30 minuter tidigare än vanligt. Spännande! 
 
God natt på er där ute och sov gott.
 

Gymmet!

jodå, ni läser rätt. Lillan är lämnad på dagis och killarna i skolan. I fredags var vi ner på byns bästa gym (deras ord) och skaffade vars ett gymkort, jag och PETER! Så nu när vi har tid tänkte vi sticka dit och träna lite. 
 
Inte varit på gymmet på år och dar så det ska bli roligt. uppdatering kommer :P 
 
det gick super bra att lämna Azzarina idag. Inga tårar och inget konstigt. Hon tyckte det var lite jobbigt att det var andra barn som var ledsna. Men pussade hejdå och gick glatt i väg och lekte. 
 
Shake i magen och nu väntar gymmet. Hörs mer senare :) 
RSS 2.0