Att vara rädd men ändå göra

Jag har aldrig varit speciellt glad för vatten. Jag kan simma men inte särskilt snabbt eller bra. Vattnet brukar vara för kallt... och ja ni hör ju. En vattenrutschbana var otänkbart bara för något år sedan. Livrädd.. inte en chans att jag skulle ge mig ut om det var för brant och fick för fort.

Sedan jag började jobba med Forever har det hänt något. Där lär vi oss ofta och det sägs ofta att vi måste utanför för vår komfortzone. Vi måste våga trotsa våra rädslor för att komma framåt. Det är det som kallas personlig utveckling. Att komma framåt. Att vara modig innebär att du är rädd och nervös men gör det ändå. Även om du inser att det kommer vara jobbigt.

Idag efter en heldag på Legoland bestämde jag, Peter och mina stora killar oss för att kolla in Lalandia medan de andra tre hängde i stugan.

Det var för det första väldigt kallt i vattnet och i luften. (Mina mått på kyla!) Jag ville inte knappt doppa mig ens. Där var väldigt många vattenrutschbanor och jag tänkte lite att jag skulle sätta mig i bubbelpoolen och gömma mig där ;)

Men ikke!! Något inom mig sa NEJ, jag är ingen kyckling, nu kör vi 👊 Vi börjar med den vi kan vara fyra i, det kändes tryggt och bra med Peter....Tornadon.... Fy fasiken säger jag bara. Rätt vad det är känns det som det går rakt ner och man far in i ett trattliknande rör och åker något varv där och ner och ut.

Den läskigaste av alla började vi tydligen med. Jag skrek och höll fast för allt jag kunde och hoppades att barnen höll fast lika hårt.

När vi kom i land sköljde känslorna över mig och jag grät och skrattade och kunde knappt få fram ett ord. Det var roligt och skrämmande på samma gång. Grät för att jag varit så rädd men samtidigt så stolt för att jag gjorde det. Det var så kul med läskigt. Vi åkte alla rutchbanor efter det och avslutade med den igen. Gick som en dans. Roligt, spännande och jäkligt skrämmande.

Men jag gjorde det, jag vågade!!! Tack Forever för utvecklingen 🍓🥂🏖🌞

18 år sedan

Det är nu 18 år sedan jag slutade 9:an och 15 år sedan jag tog studenten. (Jo, faktiskt! :P)
Då hade jag massor av drömmar och mål. Jag var modig, självsäker och hela världen låg för mina fötter. Jag kunde gör vad jag ville.

Jag skulle resa och se världen. Först flyttade jag till Spanien där jag bodde i 8 månader. Sedan London i 10 månader. Efter det träffade jag Martin och vi gifte oss och fick tre härliga pojkar. Skilde oss och ja resten vet ni ju :)

Någonstans på vägen hände saker som jag förutspått. Som fått en på villovägar från sina drömmar. Det blev ju så mycket bättre. Men någonstans på vägen försvann och känslan av att vara självsäker och kunna göra vad jag vill. Ist hamnar man eller iaf jag i ett läge av jag gör det jag förväntas göra och det jag måste.

Hur kommer detta sig? Självklart kommer det ett ansvar när man får barn, eller redan när man väntar dem. Ett ansvar att se till att de har allt de behöver, har det bra och får en bra uppväxt.

Samtidigt säger vi till våra barn att de kan göra vad de vill, bli vad de vill osv. Men visar vi dem att det är så. Nej!!! Om inte vi följer våra drömmar hur ska våra barn våga göra det då. Ni vet ju att barnen är typiska exempel på monkey see, monkey do! Dom gör det vi gör inte det vi säger.

Så hur ska vi någonsin kunna se våra barn växa upp som lyckliga, självstarka individer somvågar följa sona drömmar om inte vi själv gör det. Vi är skyldiga våra barn att vara lyckliga. Så vilken dröm hade du när du tog studenten? Vad fattas i ditt liv nu för att du ska vara helt lycklig?

• nytt boende
• ny karriär
• mer tid
• mer pengar
• fler vänner
• nya relationer

Vad behöver du för att visa dina barn att det går att vara lycklig varje dag även när man är vuxen :)

Wow

Det är så himla coolt. Fick veta av min handledare idag att jag var med på topplistan på Forevers hemsida bland de bäst säljande i april. Närmare bestämt på en 18:de plats av flera flera 1000 säljare i Sverige. Hur grymt är inte det då. Och jag är ingen SäLJaRe!!

Eller jo vänta det är ju det jag är. Hur kommer det sig att det ses som något negativt att vara en säljare. Jag säljer produkter och tjänster, alltså en säljare. Är jag dryg och tjatig, ja lite ibland kanske 😜 Men jag skulle verkligen inte kunna sälja sand i Sahara eller regnbyxor för den delen.

Vad jag däremot kan är att rekommendera något som jag tror på. Något kag testat, som jag vet är bra. Och funkar för mig. Kan du rekommendera en bra film till någon du känner, eller en restaurang? Ja, då kan du tipsa om ett grymt shampoo, hudkräm eller dryck också som du gillar. Och dessutom få ersättning för dina rekommendationer när de handlar av dig. Kanon tycker jag 👌🌸

18:de bäst i Sverige!!! Hallå, jag. Som inte ens vågade säga något om att jag börjat med Forever eller ens tipsa om mitt bra shampoo när någon pratade om sitt slitna hår. 🙈

Fick också en ny tjej i teamet idag 👏👏 super spännande att få hjälpa henne på igång med sin Foreverresa :D

Super mysigt fik/resturang i Markaryd. Gräddhyllan :)
RSS 2.0