Noel har börjat gå. Han reser sig och går helt själv ibland. Inte hela tiden så klart men det kommer. Världens stoltasre är jag just nu. Det är en skreckblandad förtjusning som man ser dem utvecklas. Men nya möjligheter kommernya faror. Så kommer tyvärr följa deras liv och med varje år de växer kommerde utsättas för nya prövningar. Det är väl där definitionen på en bra stöttande förälder kommer in.

I alla fall så ställde han sig i fredags när Malin och Emma var här. Och så bara gick han. Rätt ut. Och så klart hormon påverkad som jag är fick jag kämpa mot mina tårar, av lycka så klart. På fredagn lärde sig dessutom båda pojkarna att klapp händerna. Igår kunde lärde desig att klappa på knäa också. Fast det kan de bara om man gör det samtidigt så de härmas. Så nu kande vinka, klappa och banka och plaska. HIhi ja och så Noel som kan gå.

Imorgon skulle vi gå hem till Madelene och leka lite med Nathalie och fika. Men så klart är Noel förkyld och vi får se hur det går. Hoppas han blir bättre  till i kväll. Cecilia skulle också komma dit. Serfram emot att kommaut lite och senågot annat och träffa lite nya människor.

Idag har jag inte mått så bra. Varit helt skakig och matt i hela kroppen. Jobbigt. Är i v 9 nu så kanske nu jag ska börja må dåligt då.. hoppas inte men vi får se. Spännande. Sen den 11/2 tillbaka till BM. Ska se om jag kan få lyssna på hjärtat eller om det är för tidigt. Hoppas det går.

Hej så länge!!
Kram