Tankar på stranden..

Åkte till stranden för någon vecka sedan. Satt där och bara insöp omgivningen. Laddade upp mina batterier och fyllde på depåerna. Lät tankarna flöda fritt. Följande kom från mina tankar, Frn er till mig.. ocensurerat:

Sparkar av mig skorna och låter den kyliga sanden kyssa mina fötter.
De milda vindarna smeker mina kinder. Vattnet skvalpar och skapar ljuv musik i mina öron.
Porlandet skapar ro i min själ. Solens strålar är varma som elden och skänker mig värme inifrån och ut.
Jag känner de fyra elementen mötas och skapa en kraft i det femte och viktigaste elementet. Nämligen mig!
Ingen plats möts alla elementen lika tydligt och inte heller har någon plats lika stor påverkan på mig. Detta är den plats jag trivs alldra bäst av alla. På en filt på en strand med solen i mitt ansikte och lätta milda vindar. De plats jag trivs som bäst och som skapar lugn, trygghet och harmoni i mig. Här kan jag bara vara. Jag har ett eget unikt "bara vara" värde. Det är lätt att glömma det och jag hittar det igen. Min kropp och själ blir ett med varandra och helas igen.

Ja lite kymigt kanske, men det var mina tankar.

Idag har jag och pojkarna och Li varit på grillkväll på dagis. Det var super mysigt.
I går var jag hos läkaren som berättade att jag lider av utmattning. Min kropp är trött och börjar värka i leder och muskler. Jag sover för lite i förhållande till hur aktiv jag är. Och visst har jag många bollar i luften, men har inte känt mig så trött som kroppen menar att jag faktiskt är. Från och med nu ska jag ta ställning till mitt liv. Prioritera och göra de saker som jag verkligen vill och inget annat. Pluggar jag så ör dte skolan som gäller och jobbar jag så får jobbet styra. Därutöver är det barnen, hemmet, träningen och Mig själv!!

Om det är någon som har frågor eller funderingar om min och min mans återförening så går det bra att ställa dem eller framföra eventuella tankar. Till alla ni som hejar på oss och är glada för vår skull vill jag säga TACK!! Det värmer och det ger oss styrka att veta att ni tror på oss och hoppas för vår skull. Ni övriga (som jag vet finns) kan hålla era negativa tankar och felaktiga bedömningar för er själv. Som sagt har ni funderinga ta reda på sanningen. Jag svara gärna och gör det ärligt :) 

En lite dikt: 

Jag vill gömma mig en stund,
somna och sova en liten blund.
Med dina armar runt min kropp,
i din famn känna allt hopp.


Begrava näsan mot ditt bröst,
känna din värme som ger mig tröst.
Stryka mina fingrar genom ditt hår,
försiktigt smeka ditt lår.


Dina läppar med mina försiktigt smeka,
och med min tunga över din kropp leka.
Känna min kropp skaka när vi blir ett,
och tillslut somna om i din famn så lätt

Puss älskar dig mannen min <3<3

Sjukdomar, bränder och fredagen den 13de.

Det är inte varje dag man vaknar av att telefonen ringer kl 07.00. Det gjorde den igår. Det var min kära vän Sara som ringde för att berätta att det brann på pojkarnas dagis. Ursäkta vad sa du, klarvaken Åsa!! Dina barns dagis har brunnit ner i natt. Kunde inte somna om igen och grät en stund över hur urbota korkade, elaka människor som gör sånt. Det tänker jag inte lägga ner någon energi på att skriva här, tror alla e med på vad det är för idioter jag menar och precis vilka ord jag har i huvudet när jag skriver detta.

Berättade för barnen att deras dagis inte fanns mer och L tyckte att men då får vi gå på gamla dagis i stället och äta hemma så var det inte mer med det. Det gick bra att lämna i deras tillfälliga lokaler och det verkar som den halvan av dagiset de befann sig i är i princip oskadad. SÅ de kommer kunna flytta tillbaka redan i slutet på veckan.

Förra veckan bestod mest av sjukdom. Först barnen sedan mamman. I tisdags var jag med lillebror hos läkaren. Dom vill helst  inte operera på honom eftersom han är så liten. Gränsen för en daglig operation går vid tre år och 15 kg. Läkaren bedömde läget som inte akut och bad oss komma på återbesök. Han bad även mig som mamma att återkomma om jag kände att det behövdes. Om han blir sämre eller på annat vis att jag ser att det inte är bra. Det är alltså upp till mig att bedömma om jag vill utsätta mitt barn för en riskfylld operation. Tack!! Nu kommer jag ju nog sova lungnare.. NOT!!

Fredagen den 13de var i fredags. Det ända som hände mig var att kompostpåsen gick sönder på vägen ut och landade på mina nya fina underkläder. Dom klarade sig som tur var och var väldigt uppskattade ;)
I fredags lämnade jag nycklen till min lägehet också så nu bor vi inte där mer som barnen säger. Det känns skönt även om det var känsloladdat att behöva lämna den. Många beslut, tankar och känslor som funnits inom de väggarna. Men är glad att åter vara i mitt hus igen.

I lördags blev vi med inneboende. Det är min syster och hennes sambo (min mans bror) och deras dotter. Dom har flyttat in i vår källare och väntar på att hitta en egen lägenhet. Det ska bli trevligt att ha dem här och vi önskar den välkomna till vårt hem!!

Förra kursen, Den friska människans fysiologi, var väldigt ångest laddad och jobbig. Det var en intressant kurs om människokroppen. Men det var väldigt mycket att lära sig och väldigt mycket att kunna och komma ihåg. Med flera olika moment. Jag fick VG på min induviduella uppgift och VG på tentan som jag inte ens va säker på att jag hade klarat. Det blev ett VG och högsta betyg i den kursen!
Härligt med lite behövd motivation :)

Peace out!!

Vinter igen :O

Det har blivit kallt igen. Minusgrader och rutorna på bilen måste skrapas. Typiskt. Lite skyller jag på mig själv då jag i smyg tänkte förbjudna tankar om att det var varmt. Förlåt!! Jag älskar värmen missförstå mig inte och skulle aldrig klaga på att solen skiner och går upp- Den dagen solen slutar att gå upp då slutar livet för allt och alla så solen är i min värld något vi bör dyrka eftersom våra liv hänger på det.

Förutom solen finns det en del nödvändiga saker i en människas liv. Det finns nödvändiga saker som vi helt enkelt inte klara oss utan, eftersom de celler och mikroorganismer vi är uppbyggda av helt enkelt inte överlever om vi får i oss en del saker. Eller får vissa saker.

Det finns livsnödvändiga saker sedan finns det saker som vi strävar efter. En inre önskan hos alla människor, mer eller mindre. Vuxna människor har många sådana saker. Att känna tillhörighet, att känna att man har kontroll över sitt liv, att känna sig viktig och behövd. Vi vill hålla en så god självbold som möjligt och strävar efter att upprättahålla vårat jag i alla situationer. Vi kan till och med ljuga för oss själva för att rättfärdiga ett misstag. Barn har en sådan sak. Dom vill känna ovillkorlig kärlek och bli sedda.

Något som jag fasar mest för i min uppfostran med mina barn är att dom inte ska känna sig sedda. Att dom ska känna att mamma bryr sig inte. Det är inte lönt jag säger något för mamma lyssnar inte. Att bekräfta sina barn, att lyssna på dem och verkligen verkligen lyssna på dem är så oerhört viktigt.
Ett exempel som jag tror jag nämt tidigare.

Jag pratar i telefonen. Min ena son kommer och säger mamma. Jag svara inte (jag pratar ju). Han upprepar och upprepar och jag TÄNKER bara mer och mer att han får vänta för jag pratar.
Till slut vänder min son sig om och går där i från, nedstämd och upprörd och tänker att mamma bryr sig ändå inte så inte lönt jag fortsätter.

Det skär i mitt hjärta bara av tanken på hur det känns för min lilla pojke att känna att mamma inte lyssnar, mamma är inte intresserad. Han känner sig oviktig och obetydlig.

Det enda som hade behövt hända för att avfärda att han reagerar på¨detta viset, för jag menar egentligen bara att han måste vänte inte att jag inte är intresserad. Det hade varit så enkelt som att vända mig till honom och säga att nu pratar mamma i telefonen så nu får du vänta.

Hade jag gjort det hade jag bekräftat honom, visat att jag sett och märk honom. Jag hade också visat att jag bryr mig men ändå visat att han måste vänta på sin tur. I alla situationer oavsett om det är dina barn, din man, en vännina eller vem det än är så förvänta inte dig att personen ska förstå vad du menar om du inte säger det. Du kommunicerar även om du inte pratar. Tänk hur du själv hade upplevt en situation om det var du som var den andre. Ingen gillar att känna sig ignorerad.


I lördags var vi med alla barnen på gymnastikuppvisning. Mormor var också med och farmor och farfar satt och tittade. Dom var super duktiga pojkarna och älskar verkligen sin gymnastik. Att grannens tös också var med gjorde det hela mycket roligare även om hon är i en annan grupp.

I dag fick jag lappen från dagis om att barnen fått plats på sitt gamla dagis igen. Dom börjar i början på augusti. Det ska bli spännande och skönt att få ha dem nära igen. Slippa köra till dagis varje dag. Har börjat jobba lite också och fick mitt schema för sommaren. Det blir ett långt sommarlov för barnen innan nya dagis eller gamla dagis som dom fortfarande säger.

Nu ska jag gå i duschen och sedan decka framför en film i soffan i famnen på min man.
Trevlig kväll gott folk :)
RSS 2.0