Det var något med den här våren, hon kunde inte riktigt sätta fingret på det men det gjorde henne hoppfull och full av förväntan och spänning. Ljudet av glasen och rösterna på uteserveringen påminde henne om deras första träff. Det hade varit en solig lördag och de träffades på kvällen. Han tog med henne på restaurang som bjöd på mat som smakade ljuvligt och vin som var fruktigt men torrt och passade utmärkt till maten. De pratade om allt. Gamla minnen, nya tider, vänner och upplevelser. Han hade mycket att berätta och hon lyssnade gärna. Hon sitter gärna och lyssnar på folk när de berättar om sina upplevelser. Hon tycker också om att lyssna på någon som vet en massa saker, någon som kan berätta saker för henne som hon inte visste. Många kallar det onödigt vetande. För henne finns inget onödigt vetande, bara kunskap, vetande och olika kunnande. Det är något charmigt med en man som kan mycket. Det har hon alltid tyckt. Den här mannen inte bara kunde mycket han dela gärna med sig och hade många historier att berätta. Hon skrattade och trivdes i hans sällskap. De pratade även om prövningar i livet och delade sorgsna minnen och upplevelser. Ja, de hade pratat om allt. Hon tackade för middagen, när de gick mot dörren. Hon var inte van att någon bjöd på henne, men det kändes trevligt och hon var tacksam. Det fick henne att känna sig speciell och bortskämd. Hon tyckte om känslan. Han tog henne med till havet där de gick ut längs piren. På stranden satt kelande par och festande ungdomar. Någon var ute med sin hund och barn lekte även om klockan var sent. Vattnet var lågt, svart och såg kallt ut. Det var behagligt i luften och några lätta men kyliga vindar blåste förbi. Han undrade om hon frös och ville låna hans jacka. Men hon var inte kall. Det var behagligt. De gick längt ut på piren där fler ungdomar hade samlats för att fira sin lördagkväll och ett par män körde med en radiostyrd båt. Hon lutade sig mot räcket och blickade ut över havet. Han kom närmare henne och la sin arm runt hennes axlar. Hon njöt av den friska vinden som blåste genom hennes blonda lockar där hon stod med hans arm om sig, och såg på himlen som färgades rosa av solen som var på väg ner. Hans hand smekte hennes hår och hon darrade lätt av hans beröring. Hon vände sig om för att ge honom en kram när han plötsligt kysste henne. Han läppar var mjuka och hon besvarade kyssen. Hon har inget begrepp om tiden men de måste ha kysst varandra en stund för nu började hon bli kall. Hon rös om armarna och huttrade till. Kom så kör jag dig hem sa han. Hon sa tack för i kväll och kysste honom adjö. Det hade varit en bra kväll. Hon hade mått bra, känt sig vacker och tanken fick henne att le. Nu satt hon där på balkongen och hörde på ljudet från byns pizzeria. Hon lyssnade på skratten och människorna som skålade och pratade. Hon hörde barnen som lekte och ljudet från en porlande fontän i någons trädgård. Svalorna flög ut och in ur sitt bo och kråkorna kraxar i träden runtomkring. Hon satt där och lyssnade på ljuden och undrade om hon kom att träffa honom igen.